NÅGRA RADER OM SKÄMT SOM INTE ÄR SKÄMT
nagrarader | 26 januari 2010 | 22:45Min fru älskar mig. Men ibland skäms hon också. Efter åtta år fattar hon när jag skämtar och inte. Men på middagar är hon inte övertygad om att andra har samma förmåga. Således bevistar hon sociala sammanhang vid min sida med ett par imaginära händer för ansiktet. När vi hälsar på folk brukar man ta i hand och säga sitt namn. Hennes vanligaste öppningsfras är ’han skämtar’.
Ibland inträffar detta när vi ska hälsa på arbetskollegor till henne som jag aldrig träffat. Jag: försöker bryta isen. Hon: han skämtar.
Par example, proppfull acnefest. Coola, unga, vita; helt enkelt en hoppfull medelklass i fluga och franska mössor. Lutar mig fram till okänd medarbetare med observationen ’inte många svarta här ikväll’.
Han skämtar.
Just denna observation var bara ett referat av rummet, som neutral betraktelse av den galet traditionella sociodemografiska sammansättningen i tjänstemannakretsar i allmänhet, och kanske i Stockholms reklamvärld i synnerhet. Inget mer. Men observationer av verkligheten tenderar att bli absurda. Och skratt som nervös handling är släkt med humor. Men det var ju inget riktigt skämt. Tror jag. Och nu när jag tänker efter var det ingen som skrattade heller. (Förutom min fru då. Han skämtar.)
Sanningen alltså. Vilken grej.
Jag är gift med herr "ja det var ju inget
Karin J | 27 januari 2010 | 0:09Jag är gift med herr ”ja det var ju inget vidare det här/synd att stan är så ful/alla är så tråkiga” = roligt skämt som betyder ”tack för att vi fick komma”. Detta försök till humor har inte en enda gång lyckats, utan lämnat en rad värdpar förvånade och lätt sårade. Och så jag som desperat försöker fejk-skratta bort den dåliga stämningen.
Sanningen är enastående som humor. Det finns en variant, och
Tehataren | 27 januari 2010 | 7:12Sanningen är enastående som humor. Det finns en variant, och det är att yttra helt befängda, men sanna saker. Saker som ingen sund människa skulle sagt på allvar. Du kan slänga ur dig nästan vilken barrock sanning som helst, bara den är tillräckligt barrock, och ingen kommer att tro dig. För cynikern är det himmelriket att våga ta klivet in den absurda sanningens land.
Prova gärna. Men kanske utan frun?
Och undvik alltför intelligenta observation om sociodemografiska förhållanden. De flesta begriper ändå inte, och då är det ingen som inser att du faktiskt är ganska intelligent, observant och… rolig.
En vits från sistasidan i vilken veckotidning som helst, eller från kanten längst ner i Kalle Anka & Co (har de kvar de där?) går bättre.
Nej, det var ju inget skämt. Men det var ändå
30+ | 27 januari 2010 | 8:56Nej, det var ju inget skämt. Men det var ändå roligt. Precis som Tehataren ovan säger: Sanningen är enastående som humor. Faktiskt den skönaste formen, om du frågar mig.
nu sitter jag och lollar för mig själv.
Newcastlesvensk | 27 januari 2010 | 14:16nu sitter jag och lollar för mig själv.
Otroligt roligt, jag har hört några av dessa historier, tycker
Sara H | 08 februari 2010 | 16:26Otroligt roligt, jag har hört några av dessa historier, tycker frugan ska vara mycket stolt över din humornivå av RANG!