Prankmonkey

Som bekant vankas kungabröllop om något halvår, och det ser ut att bli ett jävla hallå givet förhandsrapporterna. Inte mig emot. Enligt rojalisterna är det ju precis det här som vi har familjen Bernadotte till – att reppa Sverige och sno lite strålkastarljus – så bring it on! Ty även om min personliga övertygelse är den att ett gäng packade chimpanser skulle kunna göra samma jobb mycket bättre (om inte annat skulle det vara betydligt roligare att se), och att det finns viktigare fighter att vinna (den mot styrelsen i vår BRF, exempelvis. Men det är ett annat inlägg.) så finns det ingen anledning att försitta själva tillfället.

Som alla svartjobbande stackare i rampljuset vet tjänar man ingenting på att göra PR eller att bara synas. Det är i merchen som de stora stålarna finns. Eller merchandise, för alla er förtappade. Alltså krafset som saluförs av högljudda, packade irländare före, under och efter konsert. T-shirts, muggar, pins and what not. En bekant är manager för ett hyfsat stort svenskt band och gav mig en grand tour i deras ekonomi för något år sedan. I princip tjänar de ingenting på skivorna, nog för bröd på bordet på spelningarna – men hyfsat med pengar på just merch. Pins, berättade managern förtjust, beställer man för 29 öre i Kina och kränger för närmare 45 spänn i entréen på Hovet, typ. You do the math på den, säger jag bara.

Hursomhelst.

Givet iakttagelserna ovan är alltså slutsatsen den att vi skall utnyttja upptakten till – och själva kungabröllopet den 10 juni 2010 – till att sätta ytterligare fart på svensk ekonomi. Hotellrum, turism, PR och alltså denna gudabenådade merchandise inte minst. Choklad, koppar, tallrikar, vykort, frimärken, halsdukar, pins. Ut med skiten på Västerlånggatan! Pröjsar vi 100 miljoner kronor om året för en enda familj vill jag fan se en ROI på minst 300%. Ty om det nu är som di säger och det här bröllopet garanterat kommer ge cash tillbaka får det fan kosta vad det kosta vill. Jag vill ha mer kung för min krona. Och det vill du med, eller hur? Och får vi inte det, kan vi ju alltid avsätta dem och lägga ned den här kungacharaden en gång för alla.