Skräphögen

Okej och sen vill jag bara säga att det faktiskt inte känns bra att Six Feet Under-Billy är med i nya Maroon 5-videon. Inte bra alls faktiskt.

Det finns en del företeelser, mestadels popkulturella, som är så bra att jag blir uppriktigt begeistrad över dom. Sedan finns det andra popkulturella företeelser som jag rent intellektuellt fattar är bra men som jag inte kan förmå mig själv att byr mig om. Typexempel: Rufus Wainwright. Han är snygg, han är cool, han är en fantastisk musiker, men jag kan inte för mitt liv uppbringa någon som helst entusiasm inför honom. Videon till Rules and Regulations spelas för fullt på Vh1, och den är så skitfin med Rufus i snofsig rökrock och all Judy Garland-glam en man kan önska, han har till och med jättefina balettdansörer i trikå och Fin de Siécle-muschar. I vanliga fall är det allt som krävs för att jag ska falla. Men det är något hos Rufus som bara inte gör det för mig. Jag tror att det är hans röst. Den är väldigt speciell. Och jag står verkligen ut med speciella röster, jag kan gladeligen höra Nick Cave grymta sig igenom en platta med kukig grottblues eller höra Nina Hagens operapunk utan att ha något problem med att rösten skiljer sig rätt markant från de vanliga topplisterösterna. Det måste vara något med frekvenserna kanske, mina öron kanske bara inte kan filtrera Rufus Wainwright på rätt sätt. För som sagt, jag fattar med min hjärna att karln är bra. Jag orkar bara inte lyssna.

Om det finns en websida som verkligen får mig att pusta och frusta och fan ta mig nästan grina av ren hopplöshet så är det Lärarhögskolans. Jag fattar inte vad det är för sjuk hjärna som har konstruerat den. Vart man än klickar så får man bara upp en massa länkar som säkert är extremt användbara om man är spekulant på läraryrket. Om du däremot redan är student och vill få tag i något så obskyrt som din egen kursplan med litteraturlista, då kan du räkna med att klicka dig runt tills pekfingret krampar och tårarna sprutar. I bästa fall hamnar du i en mikroskopisk ruta med vårens aktuella kurser som du sedan måste bläddra dig igenom, en efter en, för att tillslut inte hitta kursen du för tillfället går. Varför skulle den finnas där? Det vore ju logiskt och användarvänligt! Nejnej, du måste förstå att du inte ska befinna dig på Lärarhögskolans hemsida över huvud taget, du ska istället gå in på hemsidan för den institution du för tillfället INTE studerar vid (Nordiska på SU) för att där hitta kursplanen och litteraturlistan för kursen du läser nu (Littvet på SU). Och det värsta med Lhs-portalen är att man sitter där och klickar som en jävla tönt för att man VET att någonstans där så finns informationen jag söker. Bara det att länken till den specifika sidan bara existerar i ett parallellt universum och alltså inte går att spåra såvida inte en personal vid Lhs skriver ner den seriöst svinlånga adressen innehållandes en miljarrrd tildes och / och vad som verkar vara helt random bokstäver på en whiteboard nära dig. Bara det att jag inte har kontakt med någon personal på Lhs för tillfället så sug min raffiga röv, o du sinnessjuka skapare av det som med största säkerhet är Världens Mest Oanvändarvänliga Hemsida.

Alltså jag har helt missat att dom har poppat till Glamours ledmotiv. När hände detta? Känner mig hopplöst ouppdaterad.

Fakta: Klarar ej av filmen Mångalen med Cher och Nick Cage.

Man tappar lätt tron på mänskligheten när Vh1 beslutar sig för att sända Top 10 LeAnn Rimes. Någon mer än jag som sett den förskräckliga Hallmark-filmen om LeAnn Rimes, starring LeAnn Rimes som sig själv? Väntade i flera år med spänning på att vår motsvarighet till LeAnn, hemska hemska Sanna Nielsen, skulle göra likadant och att jag då skulle få kaskadkräkas hemma i tv-soffan till historian om hur den lillgamla hurtbullen från Bromölla (eller var hon nu är ifrån) fann Stardom med Svensktoppshiten “Till en fågel” vid blott 11-års ålder och ändå lyckades förbli så jordnära.

Idag skiter jag i all väggslipning och målning och allt vad fan det nu är. Istället tänker jag packa de överblivna skaldjuren från gårdagen och några små flarror vatten och ta min picknickfilt, min Sarah Waters-bok och Expressens kryssbilaga och lägga mig nere i Vinterviken. Inte i kanske, men vid.

Hej hopp.

“En kvinna, en svart och en konservativ abortförespråkare kandiderar för jobbet som USA:s nästa president” står det att läsa i ingressen till den här Expressenartikeln. Inte för att jag är någon Nogger Black-hetsare men liksom..”en svart”? En svart vaddå?

Kvinnan får vara åtminstone kvinna, och den vite mannen får vara både konservativ och abortförespråkare, men den afroamerikanska mannen får bara vara “en svart”. Och det här är efter korrläsning? Hur såg ingressen ut innan? “En hysterika, en hottentott och en komplex vit man kandiderar för jobbet som USA:s nästa president”?

Jag har precis satt upp en arg lapp i tvättstugan.

Men vafan, så går man upp okristligt tidigt för att göra något så trist som att tvätta och så har nån jävel laddat maskinerna och satt igång dom. Nej, man kan inte stänga av dom. Nej, jag kunde inte gå och ringa på och be vederbörande stänga av ström och tömma maskinen på vatten för att sedan tömma den på sin fula tvätt eftersom skurken inte hade låst tvättstugedörren med sin personliga tvättstugekolv och jag alltså inte vet vem det är som begått detta brott. Alltså fatta vilken LOSE-LOSE situation jag hamnar i!

Om jag bara skiter i det så kvarstår det faktum att jag inte har ett enda par rena underkläder samt att jag har gått upp kl. 07.00 på min sista semestervecka helt i onödan och alltså måste göra det ytterligare en dag för att inte behöva gå klädd i de svarta sopsäckarna som ligger i städskåpet. Om jag tar strid så tvingas jag alltså göra det via en tvättstugelapp.

Detta i kombination med den arga lappen Shaun satte upp i trappen förra veckan* innebär att vi har tagit steget från att vara ett coolt par i 25-30årsåldern till att vara hela husets griniga gamla gubbar. Vi har nu även matchande skinnjackor och sneda crazyluggar, vilket torde vara indielivets motsvarighet till matchande träningsoveraller.

“This is what British people do, we try not to get on with our neighbours”, konstaterade Shaun när jag kom tillbaka efter att ha tejpat upp den arga tvättstugelappen.

*Arg lapp angående den frenetiskt via förstärkare elgitarrspelande skithögen som alltid känner att det är som mest lämpligt att göra sina Eric Clapton-imitationer mellan 7 och 8 på morgonen, gärna morgnar då jag har jobbat till typ midnatt innan.

EDIT: åh nej! nu ringer det på dörren! både jag och hallen ser förjävliga ut, vill inte öppna! det är ju tvättstugetjuven! hjääälp!